Argumenterande text Röda rummet av August Strindberg 1879

                                   

                                                   Argumenterande text Röda rummet                        Ali Haji SVA 

 Argumenterande text Röda rummet av August Strindberg 1879       

                                                                                                                                         

  

Boken Röda rummet skrevs av August Strindberg år 1879. Boken blev en stor framgång och ett välkänt epokgörande verk, som hade skapats. Boken ses som starten på den nusvenska litteraturepoken för 80-talet. Boken kretsar kring Strindbergs vedermödor genom figuren Arvid Falk. Boken var ett genombrott i samhället som skildrade positionen i det Stockholmska livet, nämligen att ingen vågade kritisera de falska sanningarna i en genial stilkonst. Strindbergs verk blev den första moderna romanen i svensk litteratur. 

     För det första avslöjar Strindberg samhällets klasskillnader när han beskriver skådespelarens ställning i det stockholmska livet på 1870-talet. Skådespelarna som var talang, har gott hjärta och har rena samveten att de få dåliga roller på teatern, medan skådespelaren som tillhör högre klassen och har bra status får de bästa rollerna i teatern, till exempel: Rehnhjelm var en av de goda skådespelarna, när Falander beskrev skådespelaryrket som ett dåligt och farligt yrke. I detta citat står det ”Nåväl, denna böjelse är strak...” i kapitel 14 (s.143). För att vara en konstnär på den tiden bör man ha en bra bakgrund, bra position, men den fattiga konstnären fyller inte kraven i samhället, avslöjar Strindberg, vilket har skapat mycket diskussion i författarens samtid och det var en ljuspunkt i detta mörker som visar klasskillnaden i samhället. 

     För det andra kritiserar romanen olika samhällsfrågor. Religionen var en av de som Strindberg trodde att människorna som har en ideal bildform följer inte sina ideal hela tiden, i boken visar författaren sitt perspektiv, när han kritiserar pastorns dubbelmoral på ett ironiskt sätt: ”Pastorn tog sin hatt, drack ur sitt glas...” i kapitel 13(s.137).  

     Strindberg kritiserar också äktenskapsrelation till exempel fru Falk, som hade gift sig med Karl Falk för att Falk hade god inkomst. I kapitel 11 (s.116) står det ”det var mitt fel lika som hans, ...”. Strindberg säger att det är skam att skaffa barn utan äktenskap och därför dödades barnen av Gud.  

      För det tredje använde författaren Strindberg de nya stavningsreglerna i Röda rummet. Man kan se att ”dt” som beteckning för ”t” ljud ändrats till “tt” eller “t” t.ex. (“värderadt” blev “värderat”) och att ”hv” och “f, fv” som beteckning för “v” ljud ändrats till “v” t.ex. (“hvilken” blev “vilken”) och (“af” blev “av”), vilket gav hans verk en vändpunkt i svenskskrivningens historia.  

             Avslutningsvis kan man konstatera att det finns en mängd olika samhällsproblem, som blev belysta i romanen Röda rummet bland annat religionen, äktenskapsrelationen och klasskillnaden, vilket väckte starka känslor bland publiken på 80-talet. Dessutom spelar de nya svenska stavningsreglerna en viktig roll inom den svenska litteraturhistorien i förvandlingen från nysvenska till nusvenska perioden. Författaren Strindberg avslöjar olika samhällsfrågor som ingen vågar diskutera och därför räknas Röda rummet som den första moderna romanen i svensk litteratur.

Du kan köpa Röda rummet e-bok här

https://amzn.to/2WyB8Ryhttps://amzn.to/2WyB8Ry

Litteraturjämförelse SVA 3 Brev till Julie av Jean- Jacques Rousseau och Decamerone av Giovanni Boccaccio.,

                                            

Litteraturjämförelse SVA 3 Brev till Julie  av Jean- Jacques Rousseau och Decamerone  av Giovanni Boccaccio., 

                                                Litteraturjämförelse   SVA 3                                            Ali Haji SVA 3 

                                                                                                                                         HT 17   

Nu har jag läst två skönlitterära utdrag. Det första är “Decamerone; tredje dagens andra novell”(D) i läroboken Svenska som andraspråk 2&3 av Åkerberg& Christian. (D) Utdraget skrivet av en italiensk författare Giovanni Boccaccio, som blev mest känd för sin novellsamling som publicerades år 1353 vilket tillhör medeltiden. Det andra utdraget är “Brev till Julie” (J). Det publicerades år1761 som brevromanen Julie eller Den nya Heloise skriven av en fransk författare, Jean- Jacques Rousseau. Hans verk placeras under upplysningen och romantiken. 

   I båda utdragen är huvudtemat kärleken, men av olika slag. I (D) får vi träffa en av drottningens stalldrängar, som blev måttlöst förälskad i sin härskarinna, och eftersom det var en omöjlig kärlek, letade han efter att släcka sin oförståndiga lust. Det får vi se i olika citat “han mycket väl att hans kärlek var helt omöjlig “(s.149) och “han skulle försöka förena sig med henne genom list” (s.150). För att nå sin passion spelar han kungens roll och på det sättet får han sin chans att gå till drottningens rum och stilla sin hetaste passion med henne genom list. I (J) beskrivs kärleken från en lärare till sin elev Julie som också blev kär i skribenten:” Ni har lovat mig vänskap; sätt er därför in i min villrådighet och försök att hjälpa mig.” (s.21) som betyder att det är en ren kärlek i jämförelse med kärleken i (D), men likheten i båda utdragen är den omöjliga kärleken eftersom i (J) får de inte heller träffas, där Julies mamma är en orsak till att de inte kan mötas. 

      Det som rör huvudkonflikten i båda utdragen är att båda männen vill nå sin dröm och båda upplever i sitt inre att de har rätt att träffa sin älskling, men i verkligheten var det omöjligt. 

       I båda utdragen finns moraliska dilemman. I (D) beskrivs att kungen var i en besvärlig situation att välja antingen att leta efter rivalen och därmed orsaka sig själv och sin fru vanära och skam eller att lämna bedragaren fri. Då valde kungen att hålla tyst: "Den som gjorde det må inte göra om det igen! Gå i Guds frid!” (s.152). I (J) finns ett dolt moraliskt dilemma som ligger bakom skribentens ord: "vilket steg klokheten föreskriver i dylika fall, när intet hopp finns, och hur mycket det än kostat på mig, skulle även ha tagit detta steg,” (s.21) och “att er port tillslutes för mig, jaga bort mig på vad vis er täckes; av er kan jag uthärda allt, men jag kan icke frivillig fly er.” (s.22). Här upplever skribenten att han är i en besvärlig situation, antingen att offra sin kärlek och hålla sig borta från sin älskling Julie för att inte förlora sin värdighet eller att träffa sin älskare och förlora sin värdighet genom Julies mammas förnedrande ord. 

    När det gäller berättartekniken i (D) använder författaren tidsförlopp som består av en ramberättelse, vilket betyder att författaren Boccaccio skrev sin novell som innehåller 100 berättelser med en ramberättelse, som binder ihop hela novellsamlingen. Där flyr tio personer från pesten till en liten by utanför Florens och bestämmer sig för att fördriva sin tid genom att berätta noveller. En av de personerna är Pampinea, och det var hennes tur att berätta sin berättelse i en kronologisk allvetande form i tredje person-form t.ex. Han kände i sitt hjärta” (s.149).  I (J) ser vi tidsförloppet in media res och förrättaren är i jag-form t.ex. “jag måste fly er, min fröken” (s.21).   

   I (D) beskrivs miljön i palatset där stämningen är lugn och tyst och alla jobbar som vanligt, medan i (J) beskrivs ingen plats, så vi kan se en stor skillnad i miljön mellan båda utdragen. 

    Språket i (D) är ganska lätt, eftersom författaren använde ett vanligt språk.  Jag kan förstå nästan allt som händer utan problem och han använde också en enkel stil. Däremot är språket i (J) väldigt svårt att förstå eftersom skribenten använde ett poetiskt språk t.ex. “dem hon nu i detta syfte...” (s.22), meningsbyggnaden ”Å min sida erfor …"(s21) samt använde han formuleringar som känns tunga. 

    Slutligen utifrån allt ovan konstaterar man att det finns stora skillnader mellan båda utdragen förutom temat, som är den omöjliga kärleken.